Liv eller levande..

Vad är det att leva ?

vem lever egentligen, ?

kan jag, när jag ser dig

veta om jag lever 

tanken dansar utmed din mjuka hud

och stannar en sekund vid gropen i halsen

hur kan jag vara utan din doft,

din flyende lättskrämda doft..

Nu är nu i allas våra ögon och öron,

du för alltid, du för evigt och du just nu..’

Jag har ingen aning o vem som köper alla mina föreställningar,

 alla mina

försakanden,,ett konstigt ord, försakanden.

Kranarna står still i hamnen,

ingen är längre intresserad av åt vilket håll de kommer att svänga i nästa stund,

så illa kan det vara i undrens tid.

Lars R

I min lilltå finns det dem som vet

 -vem jag är

 Perfekt!

 Orkar jag böja mig ner och fråga?

 

 

En dag vandrade hon ut ur den hon var och kom aldrig tillbaka.

Sedan dess har jag vattnat hennes blommor.

 

 

Hej på dig och jag gör det här.

 Och jag skvätter blått här,

 på ditt röda.

 Och det är viktigt.

 För det blir guld imorgon.

 Jag lovar.

 

 

 Infarten till mitt hjärta ligger lite mer åt vänster

 

 

Någon gång

 ska jag bli Stor

 och glömma

 vad Liten heter.

 

Rūta.

Fönster

Läget var akut

tulpanerna längtade ut mot våren

avskurna dödsdömda, stirrar mot ett fönster

de gröna bladen vacklar mot komposten

var det så det skulle bli ?

var det så här tulpanlivet skulle sluta ?

utan vatten i ful djävla vas

det sista kronbladet faller mot bordet

slår i bordskivan och torkar eftertänksamt

”Life after people”

Lars R

Två Nya dikter av Tuva Wiking Holmlander

 

orden hoppar som gräshoppor från grässtrå till grässtrå

jag drar upp dem alla i hopp om att hinna ikapp

gräshoppan snuddar vid mina fingrar

rinner som vatten mellan mina fingrar

en kupad hand, min hand, utan vatten, utan gräshoppa

ramlar ner, förenat med det gröna

sitter i badet med den perfekta formuleringen

vattnet i karet, inte i mina kupade händer

en klockas pendel, någonstans

syrsans ben gnider men inte hörs, inte hörs när man blir gammal

som man glömmer bort, ljudet

ljudet, som man glömmer bort

 

jag ska byta vagn nu tänker jag

jag ska hoppa ut nu nu hinner jag nu gör jag det nu

och då ringer hon precis när jag tänker

nä förresten

jag kommer inte att hinna

och jag har tänkt hela tiden

fast nu skulle jag ju ha hunnit

att jag ska ringa

om jag hade gått då jag tänkte att jag skulle gått skulle jag ha hunnit

men nu hinner jag inte

nu är det för sent och jag har suttit och tänkt för länge på att jag ska byta vagn

henne hon

om jag hade gjort det från början utan att ha tänkt så länge hade jag hunnit men om jag gör det nu så hinner jag inte eftersom jag har stått här och tänkt på det så länge nu så nu kommer jag inte att hinna byta vagn även fast dörrarna fortfarande är öppna för det är om typ en sekund som de stängs nu men nu stängs de inte i alla fall gud vad jag skulle ha hunnit titta på den där gubben där borta han hann ju till och med han som är så gammal hann ju du är ju frisk och kry vad håller du på med vad pysslar du med dörrarna har inte stängts än dörrarna är fortfarande

öppna

när hon ringer

och mellan mina drömmar

så jag kommer inte att hinna

vart är hon? vart är hennes röst? jag vill ligga under täcket med den vita telefonluren pressad mot örat och jag vill höra tystnaden på linjen innan hon säger

det vet jag nu

hej

de stängs nu

jag ska ringa henne

Dikt

Jag skriver en dikt, en text för att du skall förstå

du skall förstå att vattnet stillnar när du skrattar

att vinden hejdar sig runt knuten för att bättre kunna lyssna

de vita tulpanerna reser sig ur sin dödskamp när du  sjunger

en sång om våren

jag skriver för att jag skall förstå hur mycket jag gillar att

vara i din närhet

att få dela din luft en sen sommarkväll när

barnens röster ekar från sjön och myggorna

gått till vila

vi skall förstå hur väredfull tiden är

hur värdefull varje sekund av andetag är

att varje samtal betyder allt eller inget

så värdefull är du

därför skriver jag till dig

bara till dig..

 

Vägen

Månen, den kalla obarmhärtiga

lyser upp snigelns väg över gräset

det långa silvriga bandet

visar männikskan vägen

över gräset

snigeln bryr sig inte.

Lars R

Haiku magi

  

 

Vinterns snöflingor

fastnar i trädet och blir

vårens körsbärsblom

 
Dikt o bild: Anita Mariasdotter

 

Monika Brinkenfeldt

Det står en stillhet
över husen
det viskar tystnad
från vår skog

det duggar stilla
och vägen isar
jag spänner dubbar
på mina skor

nu är det över
nu har det varit
nu glider vintern
från jul mot vår

Men just idag
en nära dimma
ett snöblött klafs
över isig stig

Straxt väntar natten
en ljudlös vila
en stilla evighet
i ditt andetag

Så kommer våren
så rinner snön
i djupa bäckar
längs alvarsmark

Min längtan jublar
när lärkan drillar
och solen smeker
över alv och tok

På rätt sida

Jag håller mig på rätt sida, den trygga sidan

här har alla cykelhjälm, här har alla bibliotekskort

ingen trotsar vädret

när det blåser stannar alla inne

PÅ den trygga sidan äter alla nyttig mat

på den trygga sidan skriker ingen åt olydiga barn

här lever jag men ett stenkast bort

ligger den otrygga sidan ”the wild side”

det händer att jag längtar dit

till den otrygga sidan

LArs R